Patiens – så lägger du den klassiska kortleken steg för steg

Patiens med sju kortkolumner, talong och fyra grundhögar på grön bakgrund samt texten ”Patiens – Harpan – steg för steg”.

Patiens är det klassiska kortspelet du spelar helt på egen hand – en kortlek, lite tålamod och en ledig stund är allt som behövs. Den vanligaste varianten kallas i Sverige för Harpan (internationellt Klondike), och det är den de flesta tänker på när de hör ordet patiens. Här får du kompletta regler, en tydlig uppläggning steg för steg och förklaringar av alla begrepp – plus de populäraste varianterna, poängräkning, historik och de vanligaste nybörjarmisstagen.

Snabbfakta

Typ av spelKortspel för en spelare (patiens)
Antal spelare1
MaterialEn vanlig kortlek med 52 kort (utan jokrar)
MålBygg upp alla fyra färger från ess till kung på fyra grundhögar
UppläggningSju kolumner (1–7 kort) + talong på 24 kort
SpeltidCirka 5–15 minuter per giv
SvårighetLätt att lära – kräver tålamod och planering
Svenskt namn på KlondikeHarpan
UrsprungEuropa, 1700-talet

Vad är patiens?

Patiens är ett samlingsnamn för kortspel som spelas av en enda person. Målet är att sortera en uppblandad kortlek enligt bestämda regler, oftast genom att bygga upp korten i ordning. I större delen av Europa kallas spelen för patience (av franskans och engelskans ord för tålamod), medan man i USA säger solitaire. Det handlar alltså om samma familj av spel.

Det finns hundratals olika patienser med helt olika svårighetsgrad och uppställning. När någon bara säger ”en patiens” menar de nästan alltid Harpan, som är den överlägset mest kända. Det är också den variant som följt med Microsoft Windows i decennier. Till skillnad från sällskapsspel som UNO spelar du patiens mot korten och slumpen, inte mot andra personer.

Det här behöver du

Du behöver bara en vanlig kortlek med 52 kort. Plocka bort eventuella jokrar innan du börjar. En slät yta – ett bord eller golv – räcker gott, eftersom uppläggningen tar en del plats.

Kortleken består av fyra färger: hjärter och ruter är röda, klöver och spader är svarta. Varje färg har tretton valörer, från ess (lägst) via tvåa upp till tia, och sedan klätterkorten knekt, dam och kung (högst). I patiens är det samspelet mellan valör och färg som avgör vilka drag som är tillåtna.

Viktiga begrepp

  • Tablån (kolumnerna): de sju högar du lägger ut på bordet och arbetar i under spelets gång.
  • Talongen (stocken): högen med de kort som blir över efter uppläggningen och som du drar nya kort ifrån.
  • Dragna högen (avläggshögen): platsen bredvid talongen där de uppdragna korten hamnar. Det översta kortet är alltid spelbart.
  • Grundhögarna (byggsamlingarna): fyra högar ovanför tablån där du bygger upp varje färg i ordning från ess till kung. Att fylla dem är själva målet.

Så lägger du patiens steg för steg

Instruktionen nedan gäller den klassiska Harpan (Klondike). Följ stegen i ordning så har du en korrekt uppställning på någon minut.

  1. Blanda kortleken. Använd alla 52 korten, utan jokrar, och blanda ordentligt.
  2. Lägg ut sju kolumner. Räkna från vänster: första kolumnen får ett kort, andra kolumnen två kort, tredje tre, och så vidare upp till sju kort i den sjunde kolumnen. Totalt lägger du ut 28 kort.
  3. Vänd upp det översta kortet. I varje kolumn vänds det sista (översta) kortet med framsidan upp. Alla kort under ligger med baksidan upp.
  4. Bilda talongen. De 24 kort som blir kvar läggs i en hög med baksidan upp, vid sidan av tablån. Det är din talong.
  5. Gör plats för grundhögarna. Ovanför kolumnerna lämnar du plats för fyra grundhögar. De är tomma när spelet börjar. Bredvid talongen lämnar du plats för den dragna högen.

Spelets gång och regler

Målet är att flytta alla kort till grundhögarna, en hög per färg, i stigande ordning: först esset, sedan tvåan, trean och så vidare upp till kungen. Så här för du spelet framåt:

  • Ess flyttas upp direkt. Så fort ett ess blir synligt lägger du det på en grundhög. Därefter bygger du vidare med rätt färg i ordning (tvåa, trea, fyra …) allteftersom korten blir tillgängliga.
  • Bygg nedåt i växlande färg i tablån. I kolumnerna lägger du korten i fallande ordning med omväxlande röd och svart färg. Exempel: en svart sexa får läggas på en röd sjua, och en röd femma på den svarta sexan.
  • Flytta flera kort samtidigt. En hel svit av uppvända kort får flyttas tillsammans om de redan ligger i fallande ordning och växlande färg.
  • Vänd upp dolda kort. När du flyttar bort det översta uppvända kortet i en kolumn vänder du upp det dolda kort som blir överst. På så vis öppnar du upp nya möjligheter.
  • Tomma kolumner är värdefulla. En kolumn som töms helt får bara fyllas med en kung, eller med en svit som börjar med en kung.
  • Använd talongen. När du inte hittar fler drag vänder du upp kort från talongen till den dragna högen. Det översta kortet där kan spelas vidare till en kolumn eller en grundhög.
  • Börja om på talongen. När talongen är slut vänder du den dragna högen och använder den som ny talong. Hur många varv du får ta beror på varianten – i vissa versioner är antalet begränsat.

Dra ett eller tre kort?

De flesta digitala versioner låter dig välja hur många kort du vänder upp från talongen åt gången. Enkeldrag (ett kort i taget) ger dig tillgång till alla kort och är lättast – ett bra val för nybörjare. Tredrag (tre kort i taget, där bara det översta är spelbart) är betydligt svårare eftersom en del kort blir svåråtkomliga.

Så vinner du

Du vinner när alla 52 kort ligger på grundhögarna, med varje färg komplett från ess till kung. Det är värt att veta att alla givar inte går att lösa – ibland låser korten sig oavsett hur klokt du spelar.

Poängräkning i patiens

Vid kortbordet räknar man sällan poäng – antingen går patiensen ut eller inte. I dator- och mobilversioner finns däremot flera poängsystem. De två vanligaste är:

  • Standardpoäng: du får pluspoäng för varje kort du flyttar till en grundhög och för varje dolt kort du vänder upp, medan det kostar poäng att vända talongen på nytt. Målet är högsta möjliga poäng.
  • Vegas-poäng: spelet behandlas som ett vad. Du ”betalar” en insats för leken och tjänar en liten summa för varje kort som når grundhögarna. Du går plus först när du fått upp tillräckligt många kort.

De exakta siffrorna skiljer sig mellan olika appar, så kontrollera alltid reglerna i den version du spelar.

Populära varianter av patiens

Harpan är bara början. Flera andra patienser är minst lika populära, särskilt i digital form. Tabellen nedan jämför de vanligaste.

Jämförelse

VariantSvenskt namnAntal kortlekarSvårighetKännetecken
KlondikeHarpan1 (52 kort)MedelSju kolumner; bygg varje färg ess→kung på fyra grundhögar
SpiderSpindelharpan2 (104 kort)SvårTio kolumner; bygg fallande sviter kung→ess, 1/2/4 färger
FreeCellKungen1 (52 kort)LättAlla kort synliga; fyra fria celler; nästan alla givar lösbara
PyramidPyramid1 (52 kort)MedelPyramidform; ta bort kort som tillsammans blir 13
Napoleon på Sankt HelenaNapoleon på Sankt Helena2 (104 kort)MedelLång uppställning; bygg både uppåt och nedåt

Spindelharpan (Spider)

Spindelharpan spelas med två kortlekar (104 kort) fördelade på tio kolumner. Du bygger fallande sviter från kung till ess i samma färg; en komplett svit tas automatiskt bort. Varianten spelas med en, två eller fyra färger – ju fler färger, desto svårare.

Kungen (FreeCell)

I Kungen ligger alla kort synliga från start, och du har fyra ”fria celler” där du tillfälligt kan parkera ett kort i taget. Eftersom du ser allt och kan planera i förväg går nästan alla givar att lösa, vilket gör den populär bland den som gillar rena tankenötter.

Pyramid

I Pyramid läggs korten i en pyramidform och du tar bort kort parvis så att de tillsammans summerar till tretton (knekt räknas som 11, dam som 12 och kung som 13, som tas bort ensam). Det är en snabb och annorlunda patiens.

Går alla patienser att lösa?

Nej. I Harpan beror vinstchansen mycket på hur korten råkar ligga. En forskningsstudie av David Blake och Ian Gent har beräknat den så kallade ”genomtänkta” vinstchansen – där spelaren känner till alla korts placering – till omkring 82 procent vid tredrag och ungefär 90 procent vid enkeldrag. För en vanlig spelare, som inte ser de dolda korten, blir vinstandelen lägre än så.

FreeCell är i det närmaste alltid lösbart. Av de ursprungliga 32 000 givarna i Microsofts klassiska version är giv nummer 11982 den enda som bevisats vara omöjlig att lösa.

Vanliga nybörjarmisstag

  • Att bygga grundhögarna för snabbt. Flytta inte upp varje tillgängligt kort direkt – lägre kort behövs ofta kvar i tablån för att du ska kunna bygga vidare där.
  • Att tömma en kolumn utan plan. En tom kolumn får bara fyllas med en kung. Har du ingen kung redo kan platsen stå och blockera i stället för att hjälpa.
  • Att glömma vända dolda kort. Prioritera drag som frilägger nedåtvända kort, eftersom varje nytt kort öppnar fler möjligheter.
  • Att välja tredrag som nybörjare. Börja med enkeldrag tills du har reglerna i ryggmärgen.

Patiens på dator och mobil

För många är patiens detsamma som spelet i Windows. Microsoft la till en digital Harpan i Windows 3.0 år 1990 – programmerad av Wes Cherry, med kortillustrationer av Susan Kare – delvis för att lära användarna hantera den då nya datormusen. Spelet blev en världssuccé och har distribuerats på långt över en miljard datorer. År 2019 valdes Microsoft Solitaire in i World Video Game Hall of Fame. I dag hittar du otaliga gratisversioner för webbläsare, mobil och surfplatta.

Historia och ursprung

Enspelarpatienser dyker upp i Europa under 1700-talet, och de tidigaste tryckta reglerna brukar dateras till slutet av 1700-talet. Reglerna för spelet så som vi känner det i dag trycktes först i 1907 års upplaga av den klassiska regelsamlingen Hoyle’s Games, under namnet ”Seven-Card Klondike”.

Varifrån namnet Klondike kommer är faktiskt okänt. En populär gissning är att det syftar på guldruschen i Klondike i slutet av 1800-talet, men det finns inga säkra belägg för det. Oavsett ursprung är patiens i dag ett av världens mest spelade kortspel, och ett naturligt komplement till andra klassiker som yatzy och tankespel som schack.

Vem passar patiens för?

Patiens passar alla som vill koppla av en stund på egen hand, träna tålamod och tänka logiskt. Reglerna är enkla att lära men ger lagom med utmaning, och spelet kräver bara en kortlek. Vill du ha fler spel att varva med hittar du gott om tips bland sidans övriga kortspel och klassiker som backgammon.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är skillnaden mellan patiens och Harpan?

Patiens är samlingsnamnet för alla kortspel du spelar ensam. Harpan är en enskild patiensvariant – den klassiska ”sju kolumner”-patiensen som internationellt heter Klondike. När folk säger ”en patiens” menar de oftast just Harpan.

Hur många kort används i patiens?

Klassisk Harpan spelas med en vanlig kortlek på 52 kort, utan jokrar. Vissa varianter, som Spindelharpan, använder två kortlekar, alltså 104 kort.

Går alla patienser att vinna?

Nej. I Harpan beror det på hur korten ligger, och en del givar går inte att lösa oavsett hur du spelar. FreeCell (Kungen) är nästan alltid lösbart, medan svårare varianter kan ha betydligt lägre vinstchans.

Är det bättre att dra ett eller tre kort?

Enkeldrag (ett kort i taget) är lättare och rekommenderas för nybörjare, eftersom du når alla kort i talongen. Tredrag är svårare och ger en större utmaning för den vane spelaren.

Är patiens och solitaire samma sak?

Ja. ”Patience” är den europeiska benämningen och ”solitaire” den amerikanska på samma typ av enspelarkortspel. De syftar på samma spelfamilj.