Kinaschack – regler och strategi för stjärnbrädet

Kinaschack är ett klassiskt brädspel för 2–6 spelare där målet är att flytta alla sina pjäser från det egna hörnet till det tomma hörnet rakt mitt emot på ett stjärnformat bräde. Spelet är lätt att lära sig men betydligt svårare att bemästra: den som bygger långa hoppkedjor och tänker några drag framåt vinner oftast. Den här guiden går igenom reglerna steg för steg, uppställningen för olika antal spelare, smart strategi, vanliga misstag, varianter och spelets historia.

Vad är kinaschack?

Kinaschack är ett abstrakt strategispel utan tärningar och utan dold information – allt ligger synligt på bordet, precis som i schack. Trots namnet har spelet ingenting med Kina att göra. Det utvecklades i Tyskland och fick sitt ”kinesiska” namn först senare som ett marknadsföringsknep i USA (mer om det längre ner).

Spelidén är enkel: alla pjäser börjar i spelarens egen triangel i stjärnans ena spets, och ska flyttas till den tomma triangeln på motsatt sida. Pjäser slås aldrig ut – det handlar helt om att ta sig fram snabbare än motståndarna genom att gå ett steg i taget eller hoppa över andra pjäser.

Spelmaterial och stjärnbrädet

Standardbrädet är format som en sexuddig stjärna (en så kallad hexagram) med totalt 121 hål. Varje spets är en triangel med tio hål, och i mitten finns ett sexkantigt fält som alla pjäser passerar på vägen mot mål.

Ett komplett spel innehåller normalt:

• Ett stjärnbräde med 121 fördjupningar eller hål.
• 60 spelpjäser i sex olika färger – tio pjäser per färg. Pjäserna är oftast kulor eller stift (pinnar) beroende på utgåva.

Varje spelare använder en egen färg med tio pjäser. I vissa tvåspelarutgåvor med bara två färger förekommer i stället 15 pjäser per spelare, men standard för flerspelarbrädet är tio.

Så ställer du upp spelet

Varje spelare väljer en färg och fyller sin egen triangel – ofta kallad ”boet” – med sina tio pjäser. Målet är den triangel som ligger rakt mitt emot den egna. Hur många trianglar som används beror på antalet spelare.

Uppställning för olika antal spelare

• 2 spelare: Två motstående trianglar fylls, resten av brädet lämnas tomt. Varje spelare har tio pjäser (vissa utgåvor använder 15 pjäser när bara två färger ingår).
• 3 spelare: Varannan spets fylls, så att de tre tomma trianglarna mitt emot blir mål. Spelet blir symmetriskt och rättvist.
• 4 spelare: Två motstående par av trianglar fylls, medan två spetsar lämnas tomma.
• 6 spelare: Alla sex spetsarna används. Ni kan spela alla mot alla eller i tre lag om två, där lagkamraterna sitter mitt emot varandra.

Fem spelare fungerar inte i standardspelet, eftersom en av spelarna då skulle sakna en tom måltriangel mitt emot sig.

Kinaschack regler – så spelar du

Spelarna turas om i medurs ordning. Under sin tur flyttar man en enda pjäs, antingen med ett steg eller med en hoppkedja – men aldrig en kombination av steg och hopp i samma drag. Inga pjäser plockas bort från brädet under spelets gång.

Steg

Ett steg innebär att du flyttar en pjäs till ett ledigt, direkt angränsande hål i valfri av de sex riktningarna. Därefter är turen över.

Hopp

Ett hopp innebär att du hoppar över en intilliggande pjäs – din egen eller en motståndares – och landar på det lediga hålet direkt bakom den. Varje enskilt hopp sker i en rak linje. Du får bara hoppa över en pjäs i taget; du kan inte hoppa över två pjäser som står i rad.

Hoppkedjor

Det är hoppen som gör kinaschack spännande. Om det efter ett hopp finns en ny pjäs att hoppa över, med ett ledigt hål bakom, får du fortsätta hoppa i samma drag. En sådan hoppkedja kan ta en pjäs tvärs över hela brädet på en enda tur.

• Varje delhopp måste gå i rak linje.
• Mellan hoppen får du byta riktning – kedjan behöver alltså inte vara rak hela vägen.
• Du bestämmer själv när kedjan ska avbrytas; du måste inte hoppa vidare bara för att det är möjligt.

Så vinner du

Den som först får alla sina tio pjäser i den motsatta måltriangeln vinner. Vill ni fortsätta kan övriga spelare spela vidare för att avgöra andra-, tredjeplats och så vidare. Ett vanligt tillägg är att man inte får blockera sitt eget mål eller lämna en pjäs kvar i startboet för att hindra motståndaren.

Strategi för stjärnbrädet

Eftersom inget slumpmoment finns handlar kinaschack helt om planering. Några principer som skiljer vinnare från nybörjare:

• Bygg broar. Placera pjäser så att de bildar en ”stege” av hoppbara steg mot mål. En väl byggd kedja flyttar en pjäs mycket längre än upprepade enstaka steg.
• Utnyttja mittfältet. Den centrala hexagonen är den kortaste vägen mellan start och mål. Kämpa om de centrala hålen.
• Håll ihop truppen. Pjäser som ligger utspridda blir svåra att flytta effektivt, eftersom hoppen kräver att det finns pjäser att hoppa över.
• Lämna inga eftersläntrare. En enda pjäs som blir kvar långt bak kan kosta dig hela spelet, eftersom alla tio måste i mål.
• Stör motståndaren lagom. Att ibland blockera en lång hoppkedja kan löna sig, men bli inte så upptagen med att sabotera för andra att du glömmer din egen framryckning.

Vanliga misstag

• Att flytta pjäser en och en i stället för att planera hoppkedjor – det är mycket långsammare.
• Att tömma startboet för fort utan att bygga broar, så att de sista pjäserna fastnar.
• Att glömma den sista pjäsen; spelet är inte vunnet förrän alla tio är i mål.
• Att fylla fel triangel – kom ihåg att målet alltid ligger rakt mitt emot starten.

Varianter av kinaschack

Reglerna ovan beskriver standardspelet, men det finns flera populära varianter:

• Snabb/Super kinaschack: En pjäs får hoppa över en pjäs på längre avstånd och landa symmetriskt på andra sidan, vilket ger ännu längre förflyttningar. Vanlig i Frankrike.
• Capture (fångst): Alla 60 pjäser börjar i mittfältet, hoppade pjäser plockas bort och den som fångat flest vinner. Påminner om ”hoppa bock”.
• Diamantspel: En asiatisk variant på mindre bräde (73 hål) eller fullt bräde med 15 pjäser per spelare.
• Lagspel: Vid sex spelare kan tre lag om två tävla, där lagkamrater hjälps åt över brädet.

Kinaschacks historia

Kinaschack härstammar från det äldre spelet Halma, som tillskrivs den amerikanske kirurgen George Howard Monks i mitten av 1880-talet. Halma (grekiska för ”hopp”) spelades på ett kvadratiskt bräde och byggde på det engelska spelet Hoppity.

År 1892 lanserades i Tyskland en variant på ett sexuddigt stjärnbräde under namnet Stern-Halma (”stern” är tyska för stjärna). Stjärnformen gjorde att upp till sex spelare kunde delta samtidigt.

Namnet ”kinaschack” (engelska Chinese Checkers) kom först 1928, när det amerikanska företaget J. Pressman & Co. gav ut spelet – ursprungligen som ”Hop Ching Checkers”. Namnet var ett rent marknadsföringsgrepp för att rida på tidens intresse för asiatiska produkter, och har alltså inget med spelets verkliga ursprung att göra.

Passar kinaschack för dig?

Kinaschack är ett utmärkt familjespel: reglerna lär man sig på några minuter, men djupet räcker för att utmana även vuxna. Det fungerar lika bra som lugnt tvåmannaspel – i stil med Kalaha eller backgammon – som livligt sällskapsspel för upp till sex personer.

Gillar du tävlingen att få hem alla sina pjäser först, som i Fia med knuff, men vill ha mer strategi och mindre tur, är kinaschack ett självklart val. Det är också ett tacksamt alternativ bland brädspel för två när ni vill ha något snabbt och taktiskt.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur många kan spela kinaschack?

Kinaschack spelas av 2, 3, 4 eller 6 spelare. Fem spelare fungerar inte, eftersom en av dem då skulle sakna en tom måltriangel mitt emot sig.

Hur många pjäser har varje spelare?

Varje spelare har tio pjäser i en egen färg. Hela spelet innehåller 60 pjäser i sex färger. Vissa tvåspelarutgåvor med bara två färger använder i stället 15 pjäser per spelare.

Får man hoppa över motståndarens pjäser?

Ja. Du får hoppa över vilken pjäs som helst – din egen eller en motståndares – så länge det finns ett ledigt hål direkt bakom i rak linje. Inga pjäser plockas bort i standardspelet.

Hur vinner man i kinaschack?

Du vinner genom att först få alla dina tio pjäser i den triangel som ligger rakt mitt emot din startriangel.

Varför heter spelet kinaschack om det kommer från Tyskland?

Namnet är ett marknadsföringsgrepp. Spelet utvecklades i Tyskland 1892 som Stern-Halma, men fick namnet Chinese Checkers i USA 1928 för att locka köpare under en tid av stort intresse för asiatiska produkter.